Jag har hittat något som är ännu mer frustrerande än det där med Lejonkungen. På sistone så kan jag verkligen inte sova länge, det är omöjligt. Försöker verkligen ligga kvar i sängen men kroppen vill inte och går upp trots att jag protesterar med massa gäspningar nu. Förut var det okej när jag var själv, tyckte mest synd om Mattias när vi sov tillsammans för han gillar verkligen att sova lite längre. Kanske inte till ett-två på eftermiddagen som vissar andra gör men iallafall tio-elva någonting och jag kan vakna mellan sju-nio. Uttråkad som jag är ligger jag och vrider och vänder, kysser han på axeln m.m hela tiden vilket gör att han vaknar väldigt lätt och säger åt mig att sova lite till. Försöker igen men det fungerar inte och det vaknar han av så då ligger vi och myser någon timme istället. Inte för att det är något fel med det, älskar och mysa men tycker synd om stackarn som måste vara vaken trots att han behöver sova. Imorgon kommer hjärtesaken hit iallafall och för att hjälpa oss båda lite så hoppas jag att jag vaknar vid denna tiden imorgon med samt somnar lika sent. Får helt enkelt ta en dusch och en bamsefrukost nu så jag piggnar till. Jag och Sanna ska jobba med vårat projektarbete hela dagen så kommer nog att bli en och annan äcklig kaffe eller mumsig chailatte. Ska även till gynekologen vid 11-tiden, tråkigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar