Har nog haft den värsta natten någonsin i mitt liv. Grät och skrek som en galning.. Varför ska allt hända mig och varför just på en och samma gång? Talar om öroninflammation. Det finns inget som gör så ont som att ha det. Låg i panik och tänkte, vafan ska jag göra.. och det enda alternativet jag kom var och dö. Hrm?! Nu klarar jag iallafall av och andas normalt utan och få smärtattacker men det är som att hjärtat sitter i örat på mig och dunkar så hårt det kan i 180. Jävligt obehagligt, dock bättre än knivarna jag kände igår. suck...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar