Det är så jävla skönt samtidigt som det är så in i helvetes jobbigt. Vadå? Jo, att jag blir kär alldeles för lätt. Jag träffar en kille, just den här killen.. Man pussas, kramas, gosar, tittar på hans fina leende etc, & sen är man fast. Det är så jävla skönt inombords. Man ser några foton på han & man ler lika stort varje gång, det pirrar i hela kroppen & man vill bara vara med honom hela tiden. & det är så jävla frustrerande att man inte kan vara det. Man sitter & bara längtar efter honom & vill bara åka upp till han på direkten, *snälla, be mig komma & hälsa på dig snart*
Han undrar säkert varför jag föll för honom, (om han ens vet om att jag gjorde det) , men det är inte så svårt. Föreställ dig att en kille kommer där med det där perfekta leendet som matchar ögonen så bra, att han med en helt fantastisk röst säger Hej.. Kysser som en gud, är alldeles varm & väldigt gosig. Som drar en tillbaka ner i soffan när man försöker resa sig därifrån.. skulle inte du falla för en sådan?
Nackdelen kan väl vara att han kanske inte alls tänker som jag, bara jag som är helt galen i honom! & om han läser detta som kommer han tro att jag har nån psykiskt störd brud som faller för vem som helst. Fast så är inte fallet, men visst.. det kan säkert verka som att det är så.
dagens låt: Lips of an angel - Hinder
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar